Tagit det lugnt idag eftersom jag hade feber i morse och ska jobba imon. Två panodil lyckades iallafall få bort den så jag känner att det inte är nån fara att jobba.

Va en sväng på stan ikväll med Anna och Bella. Mysigt med långtorsdagar, önskar man va lite piggare dock.

Sova time. Najt

Segat nästan hela dagen hemma för vädret sög ju idag igen men halv 4 skulle jag träffa Nadia och det fick mig på bättre humör.

Tillsammans med min vita kofta och jeansjacka höll jag värmen lite iallafall!

Jag och Nadia möttes upp vid torggrillen, som har varit våran mötesplats i alla dessa år vi känt varran hehe. Skulle gå en promenad men för att göra det är det gott med kaffe i kroppen så vi tänkte börja med en fika och gick till Mignong. Jag tog en nötkolakaka och den kan jag starkt rekomendera!
Vi satte oss på uteserveringen, lite kallt  men ändå helt ok. När vi satt där och snackade om de senaste så kom två snygga syslingar smygandes :P Tess och mLi (haha va tvungen) skulle också fika men det hade börjat blåsa ordentligt så vi hängde med dem in. Rikitgt roligt! Vi satt till stängning och skulle nog kunnat prata hur länge som helst. Blev ingen promenad men en skön stund med goa vänner är minst lika nyttigt!


Känner att jag har fått en stor mängd posetiv energi nu.
Liksom, hallå!? Nu va det dags att moffsa sig upp ur hålet! Jag är ju en glad och posetiv fillur! Inte ska jag ligga och kravla nere på nån jävla botten. Det är okej att va depp ibland men jag vet ju innerst inne att det där tar jag mig ur även om det inte känns så just i stunden.

Mina vänner, Tack för erat stöd. Ni ska veta att ni är det viktigaste jag har. Det är ni som ger kraft till mig och det är ni som är den verkliga kraften i mig. Ni får mig att orka. Nu ska jag framåt och jag vet att ni är med mig vart jag än hamnar på vägen.  Det finns varken vinnare eller förlorare och vi får gå våran egna väg för att nå till vårat mål. Vi får alla gå i våran egen takt, det är ingen tävling. Jag är väl en sån som får ta små steg och det är väl för att jag är rädd att trampa fel men det är också okej. Det är rädslan att bli utskrattad som gör mer ont än att slå i marken. Man vill inte verka klumpig eller visa sig sårbar men det är minst lika starkt att visa sig svag.
Jag ville gå vidare för att jag tyckte jag stått still på ett och samma ställe och trampat min egen grop. Ibland tänker jag att om jag fick chansen så skulle jag vända tillbaka. Men jag vet ju inte vart jag är påväg så det är väl bara att forsätta vidare. Har tappat mig själv nånstans på vägen men med rätt folk vid min sida kommer jag "hitta mig själv" igen, även om jag inte vet vem det är heller. Senaste tiden har jag snubblat runt bland en massa dumma påhitt om att jag inte räcker till eller duger till nått . Små "problem" har varit som tyngder och tillsammans har det känts för tungt att bära men det gör mig väl bara starkare. Får slänga in ett "What doesn't kill you makes you stronger" på det, haha.

Jag uttrycker mig rätt mkt i bildliga begrepp... metaforer gör så att jag kan se mina tankar och kan sätta ord på dem. Blir lättare att hantera dem då.

Nu ska jag lägga mig! Imon hoppas jag på sol och strand och minst ett dopp i havet! Natt!!

Ska ut och gå en runda med Anna idag igen. Gick ner till havet igår och idag så ska vi gå mot Röda korset och kanske se om man kan fynda nånting :)

Ska inte glömma solglasögonen denna gången!

 

Föresten... Vad jag lutar på bild! Men jag har inte sovit så bra inatt så jag är väl lite sne för det antar jag...