Håller på och packa ihop mina saker som jag ska ta med till andrahandslägenheten jag ska flytta in i idag. Får inte nyckeln förrän efter klockan 6 ikväll. Vet inte vad jag behöver eller inte behöver ha med mig. Anna ska iallafall hjälpa mig ikväll med det nödvändigaste och förhoppningsvis så kan jag ta resten pö om pö i veckan. Om mamma kunde tycka det är ok. Försökt förklara för henne men hon visar tydligt vad det är som gäller. Från och med idag är detta inte mitt hem längre.
Som en utknuffad fågel utan färdigutvecklade vingar. Trode att man kunde få gå sakta ut på grenen och pröva sina vingar först. Det va det vi sa att det skulle vara. En prövning. Men det är på hårdare vilkor än jag trott. Jag hade inte räknat med att det skulle kännas såhär.

Fan va jag önskar att det kändes som den bästa dagen i mitt liv istället för den värsta.

Men det ska bli skönt när det är över. Sluta gå runt på helspänn och trippa runt på tå. När man kan sätta sig ner och pusta ut och känna att man inte är ivägen. Önskar att jag flyttade ut med frisk luft i lungorna men huvet känns tyngre än lasten av saker som ska följa med mig. Tungt tungt tungt.